Som ni kanske vet så fyllde min mamma år nyligen och hon firades av praktiska skäl på helgen innan hon fyllde, så på den riktiga bemärkelsedagen ville vi ju också fira henne lite. Därför bakades det en silviakaka i långpanna som hon älskar och sonen visade sitt hemliga ställe där han varit med förskolan och plockat tussilago 🙂 Jag var först skeptisk till hur långt bort han skulle gå (och framförallt orka gå tillbaka hela vägen då vi gick bort från hemmet) men tillslut var vi framme och det var verkligen ett hav av tussilago och vitsippor, så vackert! Och kakan var inte dum den heller…

Silviakaka i långpanna, 30 x 40 cm

4 st ägg
4 dl socker
5 dl mjöl
4 tsk bakpulver
2 ½ dl hett vatten

Glasyren:
200 g smör
2 ½ dl socker
2 st äggulor
4 msk vaniljsocker
1 nypa salt

Kokosflingor att strö över glasyren

1. Sätt ugnen på 175 grader och klä en långpanna med bakplåtspapper.
2. Blanda de torra varorna i en skål.
3. Vispa ägg och socker pösigt i en annan skål.
4. Sikta ned de torra varorna i äggsmeten och vänd försiktigt ned det.
5. Tillsätt sist det heta vattnet (som fått kokat upp och sedan ställts åt sidan en liten stund). Rör slätt men så lite som möjligt.
6. Häll smeten i långpannan och grädda mitt i ugnen i 175 grader i ca 15-20 min. Låt kakan kallna helt innan glasyren breds på den.

Såhär gör du glasyren:
1. Smält smöret och stäng av plattan när allt är helt smält men låt grytan stå kvar.
2. Tillsätt socker, äggulor och vaniljsockret under omrörning. Fortsätt röra hela tiden tills glasyren är jämn och fin. Här finns en risk att glasyren skär sig och då skitar sig smöret, men försök att röra hela tiden och ev. kan man sätta på plattan på lång värme medans man rör hela tiden för att få den att gå ihop igen.
3. Bred glasyren på den kalla kakan och strö över kokos. Låt kallna (gärna i kylskåp eller svale) innan den skärs i rutor.
 

Såhär såg vår bricka ut som vi förärade mamma tillika mormor med på hennes bemärkelsedag. Williams blommor lyste vackert mot den slitna trälådan och han var så stolt över att få överlämna den 🙂